Sverige har världens mest fragmenterade järnväg och ingen håller i taktpinnen för vare sig underhåll eller trafik. Det menar Gunnar Hallert, som har nära 40 års erfarenhet av branschen.

– Trafikverket måste ta ett större ansvar, säger han.

Under 90-talet och 00-talet rådde privatiseringsiver och järnvägen var inget undantag. Spåren öppnades för konkurrens och statliga SJ styckades upp i olika bolag. Banhållningen hade samma utveckling och numera sköter privata aktörer såväl besiktning som underhåll och investeringar av järnvägens infrastruktur. Trafikverket har fått allt sämre kontroll på anläggningens kvalité.

– Vi har påtalat detta och nu säger även statens egen utredare att myndigheten har bristande kunskap om anläggningen då entreprenörer helt sköter underhållet och Trafikverket saknar fältpersonal och maskiner, säger Gunnar Hallert.

Han har arbetat på Banverket, varit vd för Citypendeln och varit verksam i såväl Tanzania, Zambia, Kosovo och på Trinidad med driva och planera järnväg. Till en början var han positiv till en avreglering av den svenska järnvägen, men anser idag att utvecklingen gått för långt.

– Någonstans finns det en gräns, pendeln bör delvis vridas tillbaka. Jag kan inte komma på något land där järnvägen är fragmenterad som i Sverige, säger han.

Pengarna styr

Gunnar Hallert misstänker att pengarna ofta styr framför viljan att tågtrafiken ska fungera. Han beskriver en kultur där huvudmålet inte längre är att tågen ska gå i tid och där passagerarna kommer i andra hand.

– Alla som jobbar i spåret måste vara besjälade av tanken att tågen ska fram och inte bara styras av sista raden i bokslutet, säger han.

Avregleringen har förvisso minskat kostnader, men enligt Gunnar Hallert har det också dykt upp nya.

– Förseningarna beräknas kosta samhället 5 miljarder årligen enligt Trafikverkets egna beräkningar. En stor del av dessa miljarder är orsakade av infrastörningar. Att satsa på punktlig tågtrafik genom att återta delar av underhållet i egen regi har en prislapp, men den borde man ta, säger han.

”Ta tillbaka underhållet”

Gunnar Hallert har tillsammans med Sven Bårström, tidigare ställföreträdande generaldirektör på Banverket, skrivit en lång rad debattartiklar om att Trafikverket måste ta ett större ansvar. De menar att myndigheten bör ta tillbaka tillståndskontrollen av järnvägen i egen regi, liksom den akuta felavhjälpningen och delar av det förebyggande underhållet.

– Vi menar att detta ingår i järnvägens kärnverksamhet och den ska man inte lämna bort. Så gör inga andra företag inom processindustrin. Även SAS har sina felavhjälparexperter i egen regi på de större flygplatserna, säger han.

Nödvändig åtgärd

Statens egen utredare Gunnar Alexandersson ger Trafikverket bottenbetyg i delrapporten Koll på anläggningen men menar att myndigheten är för dåligt rustad för att ta tillbaka underhållet i egna händer. Gunnar Hallert håller inte med. Trafikverket har stora problem, men utan egen personal i fält finns inte tillräckliga förutsättningar för förbättringar, menar han.

– Trafikverkets mantra är att de måste vara en renodlad beställare, men för att vara det måste de ha koll på anläggningen. De är svårt att veta vad som behövs på lång och kort sikt om de inte också har aktuella kunskaper om hur anläggningen beter sig, säger han.

Gunnar Alexandersson argumenterar för att Trafikverket måste bygga upp bättre system, metoder och arbetssätt, men enligt Gunnar Hallert kan vissa interna projekt vänta. Att drift och underhåll fungerar måste få vara prio ett.

– Jag säger det igen, underhåll är kärnverksamhet och som inte bör köpas på stan och som måste få gå före allt annat, säger han.

Risk för olyckor

Storbritannien sålde tidigt ut sin järnväg under 90-talet, men valde att ta tillbaka banunderhållet i statlig regi efter att flera tågolyckor med dödlig utgång hade inträffat. Även i Sverige har tåg spårat ur och incidenter skett men än så länge inga allvarliga olyckor.

– Skulle det hända en riktig smäll i Sverige också så skulle debatten låta annorlunda om orsaken är bristande underhåll, men är det verkligen det som ska krävas, säger Gunnar Hallert.

Han tycker att Gunnar Alexandersson lättvindigt viftar bort det brittiska exemplet, trots att punktligheten där blivit bättre och olyckorna färre efter återregleringen.

Hur oroade ska vi vara för att allvarliga olyckor ska hända 
i Sverige?

– Jag menar att det är ett riskmoment när entreprenörer byts ut och personal och kunnande kan försvinna. Det tar tid att lära sig anläggningen och det är i de där kunskapsglappen som incidenter kan hända, säger han.

Text: Linnea Nilsson
Foto: Privat