Efter att järnvägsunderhållet bolagiserades och flyttades ut på marknaden har kostnaderna ökat kraftigt och tågförseningarna och olyckorna har inte minskat. När beslutet togs att bolagisera Banverket produktion, som tidigare stod för allt underhåll av landets järnvägar, var det med förhoppningen att minska kostnader och öka effektiviteten när marknadens aktörer skulle ta över. Men så har inte skett, skriver Bengt Jäderholm, tidigare stf generaldirektör Vägverket i ett PM. 

Kritiken mot hur järnvägsunderhållet har utvecklats kommer både från Riksrevisionen, statliga utredningar och från fackliga organisationer. Brister i planering, kunskaper om åtgärder och effekter och brister i upphandlingar och kontrakt har påtalats i alla Riksrevisionens granskningar. Från fackligt håll såg man från början att marknaden var tunn och omogen, samt att riskerna med bolagisering var så omfattande att man borde avstått. 

Bolagiseringens mål – att få mer järnväg för pengarna i bemärkelsen bättre måluppfyllelse av de transportpolitiska målen om punktlighet, robusthet, säkerhet, etc har uteblivit, trots kraftigt ökade tillskott av finansiella resurser. Sedan bolagiseringen 2010 har underhållsanslaget ökat med långt över 100 procent. Men någon märkbar minskning av förseningstimmar, avbrott, olyckor har inte kunnat registreras. 

Sammantaget är förutsättningarna för att använda marknaden för att styra underhållet inom järnvägen dåliga. Experimentet att låta marknaden vara instrumentet för en effektiv allokering av resurser och produktion av löpande och nära underhållstjänster inom järnvägen har inte varit lyckosam. I stället borde järnvägsunderhållet organiseras som inom pappers- och stålindustrin, där de som förvaltar anläggningarna också sköter drift och löpande underhåll av anläggningen. Om Trafikverket istället sköter driften och underhållet i egen regi, finns goda möjligheter till samhällsekonomisk effektivitet. 

Läs hela Bengt Jäderholms PM här