En allmän press för en mer klimatanpassad transportsektor höjer kraven på järnvägen. Samtidigt väljer alltfler tågen. Enligt Statistiska Centralbyrån ökade passagerartrafiken längs järnvägen med 97 procent mellan 1991–2011.

Regeringen Löfven öronmärkte 1,2 miljarder kronor till järnvägsunderhåll i den budget som Sverigedemokraterna fällde genom att rösta på alliansens skuggbudget. Men när S–Mp-regeringen väl fick igenom sin första budget hade satsningarna på underhållet nästan halverats: 750 miljoner kronor. Detta trots statsminister Stefan Löfvens löften om en helhjärtad järnvägspolitik – och tal om att förstatliga järnvägsunderhållet.

Karin Svensson Smith, miljöpartist och ordförande för riksdagens trafikutskott, tror inte att någon som åker tåg behöver upplysas om att järnvägen kan fungera bättre. Den långtgående uppstyckningen av järnvägssystemet och avlövningen av Trafikverket som pågick under alliansregeringens styre måste, menar hon, ersättas av ett statligt ansvar för järnvägens funktion.

– Vallöftena om ett återtaget underhåll behöver infrias för att anslagen ska leda till effektiva och snabba åtgärder mot de brister som finns i dag. En långsiktigt planerad systematisk skötsel med förebyggande insatser kan minska alla de akuta felavhjälpningsåtgärder som förekommer i dag, skrev hon i en debattartikel för Dagens Arbete.

I Svensson Smiths budskap finns också uppmaningen att låta sig inspireras av andra, däribland Schweiz, som enligt siffror från World Economic Forum ligger i topp när det gäller kvalitet på järnvägen.
Schweiz har inte, till skillnad från Sverige, avreglerat tågtrafiken.

– I Schweiz ses tågtrafiken som en allmän välståndsaspekt, säger hon till Spårfel. Tåget ska fungera på samma sätt som att det ska komma rent vatten ur kranen och el ur eluttaget.

– En fungerande järnväg är som en symfoniorkester, menar hon. Man har en dirigent där de olika instrumenten har övat tillsammans och alla har samma noter. I dag har vi ingen dirigent, och de som spelar har inte tränat ihop för de åker ut och in och dessutom har de inte samma notpapper.

Svensk järnväg behöver operera utifrån en samlad enhet, alltså motsatsen mot vad som sker i dag. Från verksamhetens olika led – lokförare, svetsare, trafikledare – ekar budskapet i enad stämma: ta kontroll över helhetsbilden.

Text: Klas Lundström