Samtidigt som drift och underhåll av Sveriges järnvägar är eftersatt och underfinansierat går staten mot ett enormt överskott. Nu behövs kraftiga investeringar i järnvägsunderhållet. Varje år kostar förseningarna inom järnvägstrafiken samhället 5 miljarder kronor enligt Trafikverket.

Regeringen lanserade i våras en historisk satsning på investeringar i drift och underhåll av järnvägen och på nya stambanor. Men räknat utifrån BNP har Sverige inte ökat anslagen till infrastrukturen inom järnväg alls på 40 år, menar branschorganisationen Tågföretagen. En investering på 800 miljarder innebär visserligen en ökning från tidigare, men den ökningen är endast några få procent om hänsyn tas till förändringar i penningvärdet, menar de. Samtidigt är Sveriges finanser i god form och statsskulden vänder nedåt under kommande år. För 2021 räknar Riksgälden med att överskottet i statens finanser kommer att uppgå till 22 miljarder. För 2023 blir summan uppemot 107 miljarder i överskott. Därmed finns utrymme för att öka satsningen på drift och underhåll av järnvägarna.

Allt fler väljer tåget men underhållet är eftersatt

Samtidigt som tågtrafiken har ökat ordentligt de senaste 25 åren, har järnvägen inte byggts ut i motsvarande takt. Bara mellan 2010–2018 ökade tågresandet med hela 37 procent. Under många år har Trafikverket byggt upp en underhållsskuld på stora delar av järnvägsnätet. Inför den kommande åtgärdsplanen för 2022–2033 beräknar Trafikverket att underhållsskulden för järnvägen uppgår till 43 miljarder, trots de investeringar som regeringen vill göra, enligt Tågföretagen. 

Investeringar krävs för klimatet

Järnvägens utsläpp är nära noll. Om Sverige ska leva upp till klimatmålen är satsningar på infrastruktur inom järnväg och tågtrafik en viktig del. I år uppmärksammar Europakommissionen Järnvägsåret, ett initiativ som ska få fler att använda järnvägen och på så sätt bidra till EU:s mål om att bli klimatneutralt senast 2050. Om de satsningar som krävs också genomfördes på svenska järnvägar skulle driftsäkerheten öka och det skulle gynna såväl klimatet som framtida generationer. Varje år kostar förseningarna inom järnvägstrafiken samhället 5 miljarder kronor enligt Trafikverket. Det är resurser som skulle göra stor nytta på andra områden.

/Spårfel