”Vi kommer att ställa krav i valrörelsen på att staten tar över ansvaret för järnvägsunderhållet”

Posted · Add Comment

Jens Holm (V), är ordförande i riksdagens trafikutskott och anser att järnvägsunderhållet bör bedrivas av Trafikverket i egen regi.

Du ställde nyligen en interpellation till infrastrukturminister Thomas Eneroth om järnvägsunderhållet. Interpellationen diskuterades i riksdagen den 26 april i år. Vad handlade den om?

Mitt budskap var att Sverige skyndsamt behöver skapa en bättre ordning för järnvägsunderhållet. Om inte det sker kommer järnvägen att få dras med fortsatta akutinsatser. Det kommer i sin tur leda till nya förseningar, vilket på sikt gör att järnvägen tappar attraktionskraft hos resenärer. Det skulle leda till fler flygresor, något som skulle skada klimatet. I min interpellation inledde jag med att påpeka att det varit mycket stora förseningar för tågen på den södra respektive västra stambanan under senare tid. Resor mellan Stockholm-Malmö respektive Stockholm-Göteborg har ibland blivit mer än en timme försenade. Det är tydliga tecken på att något inte står rätt till. För mig är det avgörande att vi får ett järnvägsunderhåll kan bedrivas av staten i egen regi. Trafikverket måste vara involverade i underhållet. Det är enda sättet om man vill ha full kontroll av den egna anläggningen.

Vad anser du om Thomas Eneroths svar på din interpellation?

Jag är missnöjd med svaret. Det hänger inte ihop. Han tillstår att järnvägsunderhållet inte är organiserat på ett bra sätt. Vi har också haft fem utredningar på samma tema. Men inga konkreta politiska steg har tagits för att omorganisera järnvägsunderhållet. Detta trots att Stefan Löfven i valrörelsen 2014 lovade att det skulle återtas i offentlig regi. Samtidigt skryter Eneroth med att han presenterar de största satsningarna på järnvägen någonsin, både när det gäller underhåll och investeringar. Men jag vill påminna om att det gjorde även hans föregångare, moderaten Catharina Elmsäter-Svärd. Men det var för lite då och det är för lite nu. Vänsterpartiet vill satsa 60 miljarder mer än regeringen på underhåll av järnvägen under de närmaste tio åren. Sedan är en viktig poäng att bra järnvägsunderhåll inte bara handlar om pengar utan också om vem som har huvudmannaskapet och ansvaret. Sverige har idag Europas mest avreglerade järnvägsunderhåll och det fungerar inte. Det är hög tid att staten återtar kontrollen över underhållet.

Vad är orsaken till att Eneroth inte genomför organisatoriska förändringar av järnvägsunderhållet? Vad är din förklaring?

Han gav själv ett förslag i debatten, att det inte finns en majoritet i riksdagen för att genomföra organisatoriska förändringar. Sedan kanske han inte själv vet vad han vill. Därför vill han gärna fortsätta att utreda. Men jag anser att vi politiker inte bara ska vara passiva. Vi måste vara pådrivande för att få igenom förbättringar.

Stämmer det att det inte finns en majoritet i riksdagen för att låta staten återta kontrollen av järnvägsunderhållet?

Nej, det kan mycket väl finnas en majoritet för att genomföra förändringar. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet säger sig vilja ha en ökad offentlig kontroll av järnvägsunderhållet, men även Sverigedemokraterna är inne på samma linje. Det vore mer modigt att lägga ett förslag på riksdagens bord. Dessutom finns även borgerliga företrädare som kan vara missnöjda med att de företag som idag sköter underhållet ska besiktiga sig själva. De är med andra ord möjligt att även de skulle godta vissa mindre förändringar.

Din beskrivning gör det svårt att förstå varför Socialdemokratin inte agerar. Var klämmer skon?

En förklaring är att Socialdemokratin har förflackats ideologiskt. Partiet vågar inte ta strid när det gäller. I stället för att driva på opinionen följer man opinionen. Man har hamnat i trianguleringsträsket. Vi ser det här även på många andra området. Stora delar av välfärden har öppnats för konkurrens och privatiserats. Kritiken mot denna marknadisering är ofta hård, men det är oerhört svårt att få igenom några återregleringar.

Och visst är det så att Sverige sticker ut i detta sammanhang?

Absolut. Hela Europa går mot en ökad reglering av järnvägsunderhållet. Nu senaste ser vi detta i Norge. Avregleringen har nått vägs ände. Sverige borde bli bättre på att ta del av erfarenheter från andra länder.

Trafikverket lämnade nyligen en redovisning av regeringens uppdrag om åtgärder för att bedriva ett visst järnvägsunderhåll i egen regi. Vad är din kommentar till det underlaget?

Det präglas av viljelöshet och brist på krisinsikt. Slående är att Trafikverket koncentrerar sig på kostnaderna med att ta över mer av underhållet. De borde i stället ha sett till vinsterna. Idag sker kostsamma och komplicerade upphandlingar, men Trafikverket bedriver inget underhåll i egen regi och därigenom avhänt sig både kompetens och maskinpark. Det gör det också omöjligt att förhandla med företag om underhållet. Trafikverket har tappat den kunskap som behövs för att vara en bra förhandlare. Trafikverket måste återfå kompetensen. Allt det här har också konstaterats av Riksrevisionen som just hävdar att Trafikverket inte vet vad det är för underhåll som man ska efterfråga. Det blir i sig kostnadsdrivande.

Du är ordförande i trafikutskottet, vad kan du göra för att driva på frågan om en ökad statliga kontroll av järnvägsunderhållet?

Jag kan göra ganska mycket, som att bjuda in Riksrevisionen och Trafikverket till våra möten och att arrangera seminarier. Däribland tillsammans med Seko. Men jag har förstås ingen trolleristav. Jag kan inte ensam ändra politiken.

Du har också använt utskottet för att ta ett politiskt initiativ och föreslagit att Trafikverket ska återta järnvägsunderhållet i egen regi. Men förslaget blev nedröstat i utskottet när det behandlades den 12 maj. Det var bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som röstade ja. Resterande partier röstade nej. Berätta om vad som hände?

Det var synd att ledamöterna missade möjligheterna att skapa en bättre ordning för underhållet och ha det i egen regi. Särskilt besviken är jag på Socialdemokraterna. I valrörelsen 2014 lovade Stefan Löfven att staten skulle ta tillbaka järnvägsunderhållet. Det här hade varit en gyllene möjlighet att ta ett steg i den riktningen. 

Socialdemokraterna motiverade sitt nej med formella argument, att det är regeringen som ska stå för de politiska initiativen och inte utskotten. Hur ser du på det argumentet?

Vårt förslag var ett så kallat utskottsinitiativ med stöd i riksdagsordningen, vilket har använts ofta under mandatperioden för att få regeringen att agera. Socialdemokraterna har snart innehaft regeringsmakten i två mandatperioder utan att ta ett minsta steg mot att låta staten helt eller delvis få ett större mandat för att sköta järnvägsunderhållet i egen regi. I ett sådant läge finns det skäl att agera. Det borde också ha varit en fördel för infrastrukturminister Tomas Eneroth att se att han har mandat i riksdagen för att driva frågan. 

Även Sverigedemokraterna röstade emot förslaget, de har ju annars föreslagit att järnvägsunderhållet ska återtas i egen regi. Hur motiverade de sitt nej?

De hävdade att de har en annan idé som går ut på att Trafikverket ska delas upp i en myndighet som ansvarar för vägunderhållet och en som ansvarar för järnvägsunderhållet. Detta kan man ha olika uppfattningar, men det är en annan typ av fråga. Det är märkligt att avvisa tankarna om att Trafikverket bör sköta järnvägsunderhållet i egen regi med ett resonemang som inte alls har relevans. Vi kommer att göra allt för att ett bättre järnvägsunderhåll blir en fråga i valrörelsen. Nu vet vi vilka partier som är att lita på i den här frågan.

Intervju: Mats Wingborg

Foto: Jann Lipka / jensholm.se

Jens Holms initiativ i trafikutskottet:
2022-05-05
Förslag till utskottsinitiativ, trafikutskottet
Järnvägsunderhåll i egen regi
Med stöd i riksdagsordningens 16§ vill vi väcka nedanstående förslag som ett utskottsinitiativ från trafikutskottet. Allt fler vill åka tåg. Sedan början av 1990-talet har tågresandet fördubblat. 2019, innan pandemin, ökade resandet på järnväg för nionde året i rad. Det ställer höga krav på järnvägen och på att politiker fattar beslut för att möjliggöra fortsatt omställning. Dessvärre har det under våren varit mycket stora förseningar för tågen på den södra respektive västra stambanan. Resor mellan Stockholm–Malmö respektive Stockholm–Göteborg har ibland blivit mer än en timme försenade. Detta har sin upprinnelse i hastigt upptäckta fel i rälsen, vilket har lett till akuta reparationsåtgärder utanför Flen och Nässjö. Sprickorna i rälsen är dessvärre symtomet på decennier av eftersatt järnvägsunderhåll.
Det behövs både mer resurser till järnvägsunderhållet, men också en bättre organisation. Annars riskerar vi att få fortsatta förseningar, och på sikt kommer järnvägen att tappa i attraktionskraft hos resenärerna. De nya resorna kommer då att ske med flyg eller egen bil, något som vore dåligt ur flera perspektiv, inte minst klimatets.
I dag är järnvägsunderhållet i Sverige helt och hållet avreglerat. Trafikverket är reducerat till en upphandlare av i dagsläget 34 baskontrakt. Resultatet har blivit att Trafikverket som förvaltare har dålig koll på sin egen anläggning. Denna negativa bild stärks av den statliga granskningen av järnvägsunderhållet, Framtidens järnvägsunderhåll (SOU 2020:18). Utredaren konstaterar att avregleringen inte lett till det önskade resultatet med ett effektivare och bättre järnvägsunderhåll och skriver: ”Konkurrensutsättningen av järnvägsunderhållet har inte lett till den effektivisering och innovation i underhållsverksamheten som var förhoppningen.”
Avregleringen har också bidragit till kraftiga kostnadsökningar. Riksrevisionen pekar i rapporten Drift och underhåll av järnvägar (RiR 2020:17) på att slutpriset för ett underhållskontrakt i snitt ökar med 74 procent jämfört med anbudspriset. Det är orimligt med så kraftiga avvikelser mellan anbudspris och slutpris.
2014 beslutade Trafikutskottet och senare riksdagens majoritet att tillkännage för regeringen att se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägar i takt med att underhållskontrakten löper ut. Sedan 2014 har regeringen tillsatt fem utredningar – senast med uppdragen I2021/03391, I2021/02391 (redovisat av Trafikverket i april 2022) – rörande järnvägsunderhållets organisation, men inget konkret beslut mot ett ökad statligt ansvar har tagits.
Trafikverket måste som förvaltare av järnvägen ha en bättre kontroll över sin egen anläggning, på kostnaderna och på utförandet av underhållet. Fler utredningar kommer inte ge oss ett bättre järnvägsunderhåll, utan snarare en växande underhållsskuld och en successiv nedbrytning av svensk järnväg.
Med anledning av detta riktar vi följande tillkännagivande till regeringen:
Regeringen uppmanas skyndsamt skapa en bättre organisering av järnvägsunderhållet genom att ge staten genom Trafikverket det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet med ett basunderhåll i egen regi på statens järnvägar i takt med att innevarande underhållskontrakt löper ut.
Jens Holm (V) Jessica Thunander (V) Axel Hallberg (MP)