Riksrevisionen: Trafikverket svarar inte upp mot kraven

Posted · Add Comment

I genomsnitt blir kontrakten för järnvägsunderhåll 74 procent dyrare efter att avtal med entreprenörerna slutits. Det är betydligt mer än vid andra typer av entreprenader som Trafikverket upphandlar, visar Riksrevisionens granskning. Flera statliga rapporter från de senaste tio åren pekar dessutom på att Trafikverket saknar en övergripande bild över järnvägsanläggningens tillstånd, användning och behov, vilket får stora konsekvenser för underhållet och därmed resenärerna.

Bengt Jäderholm, tidigare stf. generaldirektör vid Vägverket, har gjort en genomgång av granskningar genomförda av Riksrevisionen samt två statliga granskningar gällande drift och underhåll av vägar och järnvägar från de senaste tio åren. Granskningarna konstaterar att ineffektiviteten av underhåll av vägar och framförallt järnvägar, har pågått i oförändrad nivå i över tio års tid. 

Ineffektiviteten bör ses mot bakgrund av de stora omorganiseringar som skett av det statliga järnvägsunderhållet, och bolagiseringen av underhållet 2010. En betydande del av den kunskap som fanns försvann från Trafikverket. Alla underhållstjänster; löpande, avhjälpande och den planerade blev föremål för upphandling. När beslutet om bolagisering fattades gjordes ingen omfattande riskanalys om vilka kompetenser som kunde försvinna eller i vilken utsträckning marknaden kunde leva upp till samhällsekonomisk effektivitet. Risker för marknadsmisslyckande behandlades knapphändigt. Utredningarna var inte förutsättningslösa – bolagisering var målet. 

– När man valde att bolagisera järnvägsunderhållet trodde man att konkurrensen i sig skulle göra att underhållet blev effektivare och billigare. Tio år senare har enbart ett fåtal aktörer etablerat sig på marknaden, det har förblivit en fåtalsmarknad och där målen för beställaren och utföraren skiljer sig åt och där kunskapen om anläggningen successivt blir mer ojämlik. Resultatet har blivit att underhållet blivit dyrare. Detta är inget annat än ett illustrativt exempel på marknadsmisslyckande, säger Bengt Jäderholm. 

Trafikverket saknar övergripande bild 

I rapporten “Underhåll av järnväg” från 2010 bedömde Riksrevisionen att regeringen och dåvarande Banverket (nuvarande Trafikverket) saknade tillräckliga och tillförlitliga underlag för att effektivt styra underhållet av järnvägarna. Underhållsresurserna riskerade därför att användas fel, vilket drabbar resenärerna. Det fanns brister i Banverkets uppgifter som beskriver järnvägarnas tillstånd. Även verkets riktlinjer för hur underhållsbehoven ska bedömas var otydliga. Bristerna påverkade enligt Riksrevisionen verkets förutsättningar att planera underhållet. 

I granskningsrapporten “Tågförseningar – orsaker, ansvar och åtgärder” från 2013 konstaterar Riksrevisionen en rad brister, däribland att Trafikverket inte arbetar tillräckligt systematiskt och långsiktigt med sitt järnvägsunderhåll, att de i för liten utsträckning åtgärdat hela tågsträckor samt att Trafikverket saknar tillräcklig kunskap om tillståndet och underhållsbehovet i järnvägssystemet. 

Kritiken kommer inte bara från Riksrevisionen. Två andra statliga utredningar; “Koll på anläggningen” (SOU 2015:42) samt “Framtidens järnvägsunderhåll” (SOU 2020:18) har gjort sina bedömningar av underhållet. Båda utredningarna konstaterar att Trafikverket idag saknar en övergripande bild över järnvägsanläggningens tillstånd, användning och behov, vilket gör det mycket svårt att fastställa behoven, prioritera mellan dem och omsätta dem i en plan för åtgärder. 

Kontrakten blir 74 procent dyrare

I den senaste rapporten från Riksrevisionen, “Drift och underhåll av järnvägar – omfattande kostnadsavvikelser” från 2020 har Riksrevisionen granskat Trafikverkets upphandling av drift och underhåll av järnvägar. Syftet har varit att undersöka om staten får så mycket järnvägsunderhåll som möjligt för pengarna. Granskningen indikerar att så inte är fallet. Bland annat sker det stora kostnadsökningar efter att avtalen har slutits – i genomsnitt 74 procent i de analyserade kontrakten. Detta är betydligt mer än vid andra typer av entreprenader som Trafikverket upphandlar.

Riksrevisionens bedömning är att upphandlingarna inte fungerar så effektivt som de borde och att staten därmed skulle kunna få mer drift och underhåll för pengarna. Trafikverket behöver arbeta mer effektivt för att minimera kostnadsavvikelserna, bland annat genom att förbättra kunskapen om anläggningen och införa en effektivare planering av underhållet. 

– Det är svårt att beställa tjänster som är händelsestyrda. Man har hänvisat till att det saknas effektiva digitala system för att ha kontroll på anläggningen. Det behövs sådana system. Men det räcker inte. Har man själv inte kunskapen om det dagliga tillståndet i anläggningen och inte har resurser som man själv kontrollerar och förfogar över utan är hänvisad till att genom kontrakt styra underhållet, är risken uppenbar att underhållet blir både dyrare och mindre träffsäkert, säger Bengt Jäderholm. 

Läs hela Bengt Jäderholms PM här

/Spårfel