”Vi behandlas som skräp”

Posted · Add Comment

Efter 29 år som konduktör fick Delphina Rocqe två veckor på sig att tacka ja till ett avgångsvederlag eller bli omplacerad till städ. Samma sak drabbade ytterligare hundratalet konduktörer – trots att inget politiskt beslut finns om att avskaffa konduktörerna. Nu tar facket strid.

– Mest av allt känner jag mig besviken! Men också ledsen och arg, säger Delphina Rocqe.

Hon är en av 103 konduktörer som ställts inför samma ultimatum: Acceptera ett avgångsvederlag eller bli omplacerade, oklart till vad, men troligtvis till städning eller som trafikvärdar på bussar.

Det var i februari förra året som Trafiknämnden i Stockholms läns landsting beslutade om att genomföra en provperiod på sex månader, under vilken konduktörerna på Tvärbanan och Nockebybanan ska utgå. 
I stället ska trafikanterna själva validera sina biljetter via stolpar på perrongerna. Detta för att utvärdera om intäkterna genom en sådan förändring stiger. Försöket ska inledas den 10 juni i år – och under tiden skulle konduktörerna, enligt det politiska beslutet, omplaceras till att arbeta med information, service och kompletterande biljettvalidering på tågen.
Men så blev det inte.

Redan i mars i år beslöt Arriva, det företag som sedan 2012 kör Tvärbanan och Nockebybanan för SL, att inrätta ett omställningsprogram för konduktörerna, som innebär att de ska försvinna.

– Arriva har redan börjat med en omställning för att få bort folk ur verksamheten, Det känns oerhört märkligt när det inte finns något uppsägningsbeslut. Ansvarsfullt hade varit att vidta denna typ av åtgärder när det finns ett sådant beslut – om det verkligen fattas, säger Lina Yafi, tågförare på Tvärbanan och ordförande för den lokala fackklubben.

Den service och kompletterande visering som konduktörerna skulle ha ägnat sig åt under provperioden har Arriva valt att i stället lägga över på ett annat bolag, ISS, som sköter biljettkontollerna och utfärdar böter.

På grund av detta nyanställer ISS 25 personer – men flera av de konduktörer som sökt dessa tjänster anses inte vara ”kvalificerade”.

– Både jag och min fru, som också är konduktör, sökte. Vi fick göra språktest och personlighetstest och fick svaret att vi inte uppfyllde kraven. Jag har arbetat som konduktör i flera år – hur kan jag inte uppfylla kraven? Det fick jag inget svar på, säger Wahed Hashimi.

Lina Yafi och de andra från facket är inte alls övertygade om att en analys av provperioden kommer att leda till att politikerna fattar beslut om att avskaffa konduktörerna.

– Vi tror att service och säkerhet försämras och vi är inte heller övertygade om att stolparna leder till fler sålda biljetter. När tåget kommer in på perrongen springer den stressade stockholmaren och kastar sig på, det är så människor fungerar. Den främsta anledningen till att inte alla betalar sin biljett idag, är att konduktören under rusningstrafik inte hinner uppsöka alla i två vagnar. Från facket tycker vi att en bättre lösning på det problemet vore att ha två konduktörer ombord, under rusningstrafiken eller att komplettera med stolpar utan att minska antalet konduktörer.

Facket har föreslagit att andra försök, som dessa, också borde genomföras under en försöksperiod, och att intäktseffekterna därefter skulle kunna jämföras, men detta har avvisats.

Att det finns konduktörer på tågen handlar dessutom inte bara om kronor och ören, menar facket. Det är en fråga om service och trygghet för resenärerna.

– Vi har pensionärer med rullator eller med käpp, som måste vänta tills tåget står still för att gå av. Då håller vi upp dörrarna så att tågföraren blir uppmärksam på att någon ska av. Vi ger service och vi märker att vi gör folk glada. En del mycket ensamma människor åker tåget bara för att få en pratstund med konduktören, förklarar Delphina Rocqe.

Hennes kollega Wahed Hashimi håller med och konstaterar att konduktörerna dessutom bidrar både till att förhindra förseningar och till att resenärerna känner sig trygga.

– Häromdagen fick en resenär ett epilepsianfall. Jag satt och höll om henne så att hon inte skulle skada sig. Sedan kommunicerade jag med tågföraren om vart ambulansen skulle möta upp. Det är incidenter hela tiden. Några ungdomar som drar i nödbromsen, då måste vi trycka igen dörrarna manuellt och vem ska göra det om inte jag är där, ska tågföraren ta sig dit innebär det cirka 2–4 minuters försening. En annan grej häromdagen handlade om ett trafikstopp på grund av en kollission. Högtalaren fungerade inte i den bakre vagnen och folk blev allt mer upprörda över att de inte fick någon information om varför tåget stod still. Då gick jag till tågföraren och tog reda på orsaken, gick tillbaka till vagnen, informerade och människor lugnade sig, förklarar han.

Wahed Hashimi visar en lång lista över liknande incidener som inträffat bara under den senaste månaden, vilket han menar visar på behovet av närvarande konduktörer på tåget.

Även tågförarna håller med om att konduktörerna behövs.

– Jag kan fokusera helt på körning och trafik om jag vet att min konduktör tar ansvar, servicemässigt och intäktmässigt, förklarar tågföraren Ulrika Carlsson.

Eftersom den pågående omställdningen, trots att försöksperioden formellt sett inte startat, redan innebär att cirka 40 procent av konduktörerna försvunnit och många turer körs utan konduktör ombord märker hon att det lett till en rad problem.

– Vår säkerhet rubbas när resenärer, inte minst turister, kommer och knackar på fönstret för att ställa frågor. Vi märker även av en ökad skadegörelse med klotter och sönderrivna säten och en sämre trygghet för resenärerna. Även nödbromsdragningarna som ett ”bus” har ökat, fortsätter hon.

Frågan de anställda ställer sig är varför Arriva sätter igång en omställning utan att ha ett politiskt beslut i ryggen. Ulrika Carlsson är övertygad om att de drivs av strävan att förvandla skattepengar till privata vinster.

– Arriva la ett snuskigt lågt anbud, när de tog över verksamheten. Var kan de göra besparingar? Genom att skära ner antalet anställda, konstaterar hon.

Lina Yafi menar att striden dessutom handlar om hur vi vill att samhället ska se ut:

– Det behövs mänsklig närvaro på tågen och konduktörsfunktionen är en bra närvaro. Konduktörern viserar biljetter på ett sätt som uppskattas av trafikanter. När en grupp kontrollanter kommer in i en vagn, flankerade av två väktare – och dessutom ska ha i uppdrag att ge information och service – ges ett helt annat intryck.

Text: Rebecka Bohlin. Foto: Petter Evertsén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *