Forskaren varnar: Det kommer ske en stor tågolycka i Sverige

Posted · Add Comment

Frågan är inte om det kommer hända en allvarlig tågolycka i Sverige, utan var och när. Det menar Rebecca Forsberg som forskar om skador uppkomna vid tågolyckor, på enheten för kirurgi vid Umeå universitet.
– Jag försöker undvika att sitta i de första vagnarna när jag åker tåg, säger hon.

Rebecca Forsberg har under många år forskat på tågolyckor och har bland annat undersökt de skador som passagerare fått vid olyckor runt om i världen. I kalla länder är risken stor att skadade och inklämda passagerare blir nedkylda medan de väntar på att bli evakuerade, detta minskar chansen för överlevnad. Nu ägnar Rebecca Forsberg dagarna åt att tillsammans med bland annat räddningstjänsten och myndigheten för samhällsskydd och beredskap ta fram en gemensam insatsplan för tågolyckor i Sverige. Idag saknas samordning och eventuella räddningsinsatser riskerar att ta väldigt lång tid.

– I Norrland kör tågen även om det är upp till 30 grader kallt och det kan ta väldigt lång tid för insatspersonal att komma fram till en olycksplatsen med den utrustning som behövs. Så frågan är om det finnas några levande kvar att rädda, närevakueringen väl kan påbörjas, säger hon.

Vi har genomfört experiment där vi bland annat mäter hur lång tid det tar innan ett tåg blir nedkylt, tester pågår fortfarande men den första mätningen visar enligt Rebecca Forsberg på att förändringar kommer att behöva ske.

– Tågen skulle bland annat behöva värmeaggregat och till exempel gardiner i smarta material som kan användas som värmefiltar, säger hon.

Obältade passagerare och löst bagage

Rebecca Forsberg har också forskat kring säkerheten inne i tågkupéerna. Medan bälte numer är krav i både bilar, bussar och flyg, sitter tågresenärerna obältade och bagage ligger löst i kupéerna. Det finns dessutom gott om vassa kanter att skada sig på.

– Jag väljer själv bort de första vagnarna och sitter gärna baklänges. Jag har sett i mina studier att de långt fram i tågen och de som sitter framåtvända, gärna med ett bord framför sig, får de svåraste skadorna, säger hon, men påpekar också att tåg är ett relativt säkert sätt att resa på.

Du säger att det inte är frågan om utan när det händer en stor olycka i Sverige. Hur kan du vara så säker?

– För att underhållet av våra järnvägar är undermåligt. Det finns ingen långsiktighet, det är bara det akuta och avhjälpande underhållet som utförs. De allvarliga tillbuden har ökat och nu säger till och med Trafikverket att vissa sträckor är i så dåligt skick att de kanske måste stängas. Spåren är dessutom så hårt trafikerande att risken ökar för att tåg ska krocka.

Rebecca Forsberg har intervjuat lokförare som vittnat om situationen. Tidtabellerna är tajta och prio 1 är numera inte säkerheten, utan att komma fram i tid.

– På vissa sträckor vill lokförarna inte ens köra sina egna familjer för att de vet att spåren är så dåliga. De nämner bland annat ”Huddingeknycken” som ett exempel på kända sträckor där det inte går att köra de rekommenderade hastigheterna på grund av risken att spåra ur. Tillståndet har tyvärr normaliserats och vissa har slutat rapportera in uppenbara problem och brister för att de vet att inget händer.

Vill se en kunskapsåterföring

Rebecca Forsberg anser att ett sätt att få bättre kontroll skulle kunna vara att Trafikverket tar tillbaka kontrollen av underhållet och utför det i egen regi. Idag anlitas entreprenörer som i sin tur anlitar underentreprenörer.

– Man har tappat kontrollen och vet inte ens om folk på spåren har rätt utbildning och kompetens. Entreprenörerna vågar heller inte satsa på verksamheten för att kontrakten är för korta. Trafikverket skulle kunna ta tillbaka ansvaret och anlita de som faktiskt kan det här och se till att det sker en kunskapsåterföring till myndigheten. Trafikverket skulle då kunna investera och arbeta långsiktigt, säger hon.

Nu har vi pratat om säkerheten för passagerarna. Men hur säker är dagens situation för dem som jobbar på spåren?

– Deras arbetsmiljö är pressad eftersom det är främst nattetid som de får tillgång till spåren. Entreprenörerna ska tjäna pengar, det ska gå fort och ofta hjälper den som ska vakta spåret till med underhållsarbetet. Sådana situationer har lett till att banarbetare har blivit påkörda. Dessa olyckor skulle med stor sannolikhet reduceras om vi hade en enda aktör som hade det övergripande ansvaret över underhållet.

Text: Linnea Nilsson