Säkerheten är för dålig

Posted · Add Comment

Säkerheten i tunnelbanan och pendeltågstrafiken äventyras av att underhållet inte sköts. Det visar en ny undersökning som genomförts bland SEKO:s medlemmar. Åtta av tio förare märker av att fordonen brister i säkerhet.

– Det värsta är att många förare blivit rädda och inte längre vågar rapportera in problemen, säger huvudskyddsombudet för Stockholms tunnelbaneförare, Gunnar Wolldén.

Efter den uppmärksammade tågolyckan på Saltsjöbanan i januari lät SEKO genomföra en undersökning bland sina medlemmar.

Sammanlagt intervjuades 700 medlemmar om säkerheten i den spårbunden kolletivtrafik i Stockholms län. Svaren är alarmerande. En majoritet av förare och reparationspersonal vittnar om hur det tummas på säkerheten. Mer än varannan intervjuad ser att det brister i underhållet av fordonen. Bland förarna är den siffran hela 80 procent.

– Servicepersonalen ser problem med vagnarna och underhållet ser problemen utmed banan. Vi förare ser över hela spannet på ett sätt som ingen annan yrkesgrupp gör, säger Gunnar Wolldén som är huvudskyddsombud för Stockholms tunnelbaneförare.

Enligt Wolldén är grundproblemet att företaget MTR som kör tunnelbanan gör det för att de lagt det billigaste anbudet till SL. Ska det bli några pengar kvar till vinsten så måste man tumma på andra saker: säkerhet, personal och resenärer. När sedan facket kräver åtgärder som är nödvändiga måste entreprenören föra det vidare till SL.

– När vi kräver saker av MTR, eller Veolia, eller Connex, eller vem det än varit de här åren, så måste de kräva in det av SL. Mycket kan man säga om dem, men när det gäller sånt som kostar pengar och som de ska trycka på hos SL om, så tar det stopp. De vill ju ha förlängning av sitt kontrakt, säger Gunnar Wolldén.

MTR tog över tunnelbanedriften 2009 från starkt kritiserade Veolia.

– I början verkade det som att de lyssnade på våra synpunkter, men saker ändrade sig snabbt. Arbetsgivaren gör vad han kan för att leta efter ställen att spara pengar på och säkerheten kommer i kläm. Som det är nu har vi fått det värre än under Veolia, säger Gunnar Wolldén.

Säkerhetsproblemen är många, men ett av de allvarligare är att tunnelbanevagnarna börjar bli gamla.

– Vi har en sliten vagnpark. C-20 vagnen som köptes in 1997 har en beräknad livslängd på 30 år. Nu är de 16 år gamla, men man har kört dem så hårt att de har en verklig ålder på nästan 24 år. De har inte fått det underhåll som krävs. De behöver renoveras, säger Gunnar Wolldén.

Han tar ett exempel som kunde fått ödesdigra konsekvenser. Det var när personalen upptäckte sprickor i de första elva C20-vagnarna som levererats. De fackliga skyddsombuden krävde att vagnarna skulle tas ur drift medan man utredde skadorna. Företaget ville köra vagnarna under tiden.

– Jag är glad att vi stod på oss och beordrade ett skyddsombudsstopp på vagnarna. När vagnarna undersöktes visade det sig vara mycket värre än man kunnat ana. Plåtar var på väg att lossna och hela vagnen kunde dragits isär. Tänk dig ett tåg som går i 80-kilometer i timmen och plötsligt dras vagnen, som består av tre delar, isär helt och hållet. Man vill inte föreställa sig vad som kunde hänt, säger Gunnar Wolldén.

Men att de anställda påtalar problem med säkerheten är inget som uppmuntras av arbetsgivaren. I det här fallet MTR. Skyddsombuden har också bevis för att avvikelser som förare rapporterat in aldrig bokförts i systemet.

– De borde vara tacksamma över att vi kommer med tips på sådant som behöver åtgärdas. I stället blir man svartlistad. När vi var kommunalt anställda hade vi en meddelarfrihet. Det har vi inte längre. Kritiserar vi företaget så riskerar vi vårt jobb. Många har blivit rädda och inte rapporterar in avvikelser. Förare har blivit uppkallade till kontoret för att de sägs ”prata för mycket över radion”. Sedan finns det några förare som inte kan leva med att hålla käften med vad man ser, men då blir man utpekad som obstinat och uppkäftig av arbetsgivaren. Det gäller även de chefer som råkar säga fel saker för företaget, de blir inte heller kvar så länge på sin post.

Gunnar Wolldén ser ingen botten i utvecklingen utan efterlyser krafttag från politiskt håll för att få ordning på tunnelbanan.

– Politikerna och folket måste välja hur den här samhällsnyttan ska bedrivas. Tunnelbanan är Stockholms livsnerv. Stan fungerar inte utan den. Så länge företag kan tjäna pengar på att dra ner på säkerhet och på personal så kommer utvecklingen att fortsätta.

Comments are closed.